Borde verkligen sova nu men efter ett telefonsamtal så kommer jag ente till ro.. Blir förmodligen till sjukhuset imorgon i Ystad.. Jag orkar ente mer.. En väldigt nära mig bröt ihop till mig, jag har länge nig förträngt alla känslor om mamma men allt kom upp igen.. Nu står jag här med tomma händer o vill göra så mycket men vet ente var jag ska ta tag i de.. Fundera lite, sen sova för klockan ringer 23.00 o då e de dax för jobb.. Tackar mina närmaste o finaste vänner Katta, Carro, Thilda, Annika, Sara, Sara för Ni har funnits dessa dagarna! Älskar Er! <3 Föralltid i mitt hjärta! <3

Ibland när man sitter ensam så tänker man en hel del, eller iaf Jag för jag e en extrem tänkare.. Som ni säkert förstod på min facebook så tillbringade jag dagen på Sjukhuset med Mamma.. Varför vill jag inte gå in på men det är ingen fara.. Jag hade en helt underbar kväll igår fastän jag satt ensam hemma, den där kvällen behövdes för att ladda mina batterier.. Jag gick o la mig runt 23 tiden o ställde kl på 7.30 för ska med bussen till Ystad om en timme.. Först blir de lite häng på stan med Thilda o ikväll blir de fest hos Maria o sen utgång.. Längtar riktigt mycket, ska bara se till så jag kan vara med hela kvällen för har inte festat på ett tag.. Men de ska nog bli bra =) Nån som e nykter ikväll o vill vara taxi? Hör av er isf =)

Häromdagen skrev jag till en vän att Livet kan bara bli bättre om man haft en svacka, men när jag väl började tänka på "citatet" så insåg jag att Livet inte kan bli bättre för mig iaf.. Mitt Liv kommer inte bli bättre när jag förlorar min Mamma i denna jävla elaka sjukdomen.. Jag vet att hon kommer att komma till himlen o sitta där på molnen tillsammans med Frida o Farmor o titta ner o ha koll på mig, men jag vill inte Mamma ska lämna mig, aldrig nånsin ska hon lämna mig! Ens föräldrar ska man ha kvar genom nästan hela livet, vi har så mycket kvar att uppleva tillsammans t.ex mina barn, mitt bröllop, mitt liv överlag ska vi uppleva tillsammans.. De finns ingen som nånsin kommer kunna ersätta hennes plats, hon har burit på mig i 9 månader, uppfostrat mig, skämt bort mig så Nej,ingen kan ta hennes plats.. Jag Älskar Dej Mamma o vi kommer att fixa detta tillsammans!   

Det finns så mycket mer o annat jag skulle behöva få av mig men jag låter bli.. Jag e så enormt tacksam för att ha såå fina vänner som Katta, Carro o Thilda! Ni ställer verkligen upp i ur o skur! Ni betyder så mycket som jag nete kan beskriva, hoppas ni vet de! Älskar Er! <3

Egentligen så öppnar jag mig ente om allt men nu den sista tiden har jag gått o funderat på min uppväxt.. Missuppfatta mig inte för jag har haft en jätte bra uppväxt,absolut! O det jag ska berätta om rör absolut inget om mina föräldrar, utan om hur det har varit att växa upp som en tjockis.. Så länge jag kan minnas så har jag blivit mobbad i skolan, blivit mobbad av mina dåvarande klasskamrater, äldre människor som gick på samma skola o säkert några till men som jag lyckats förtränga.. Jag har alltid blivit mobbad för att jag e tjock o javisst e jag tjock,de håller jag med om. Har blivit kallad flodhäst, korven o många andra namn, tyvärr har dessa "namnen" satt sig i huvudet på en för visst är det så att man tar åt sig av allt man blir mobbad för,jag gör iaf! O gör de än! Ingen kommer nånsin kunna sudda bort mina tråkiga minnen från skolan,aldrig nånsin! De kommer alltid följa mig för resten av livet o de kommer kvitta hur mycket jag än bantar o tränar så kommer jag alltid att vara en tjockis i mitt huvud! Alla kan inte vara pinnsmala,blonda,blåögda med stora bröst, men det är så världen vill att vi ska se ut. Tyvärr säger jag! För alla människor har nåt unikt inom sig, alla utom JAG för jag e en tjockis o världens sämsta människa för de har jag blivit "lärd" i skolan att jag e.. Det kvittar hur många som säger att jag e fin som jag är, för jag tror ente på dom! Jag e helt övertygad om att dom står o skrattar bakom min rygg när jag vänder ryggen till o ska gå därifrån.. Jag sitter med gråten i halsen nu, jag minns morgnarna då mamma hade varit uppe o väckt en o man låg där i sängen o kände efter om man hade ont nånstans så man slapp gå till skolan. Mobbning idag är så sjukt vanligt både bland men även bland vuxna människor! Vuxna människor som mobbas på arbetsplatser, barn blir mobbade i skolan eller kanske rent av i hemmet.. Mobbning leder i nästan alla fall till dåligt självförtroende, vilket jag personligen "lider" av.. Jag e en totalt värdelös människa i mina egna ögon o kommer alltid vara det, alla andra e mycket bättre,mycket vackrare än mig o alla andra har ett mycket bättre liv än mig! De kvittar vem som säger till mig att så e de ente, för mig e det så.. Jag vill oxå vara den där söta tjejen, den där tjejen som är sådär jätte söt men de kommer jag aldrig bli för jag e tjock! O de hjälper ente när man säger nåt till en människa som inte ger en ett svar när man frågar om man ser tjock ut i det eller i det.. För tystnaden för mig e som ett Ja! De hjälper ente att säga till mig,ät si eller så, ät ente de, gör så eller si! Jag försöker gå min egen väg o testa olika saker, vissa funkar andra ente..  E där nån som känner igen sig i detta? För, för mig så känns de som jag e helt ensam i världen om att känna såhär.. Sålänge man ente älskar sig själv,så länge kommer man ente hitta nån att leva ihop med.. Stämmer detta? Tjaa,börjar kanske se ett litet mönster mot de.. Men! Jag e perfekt som jag e! Jag har aldrig varit sötare än jag e nu o jag har bara börjat min resa med att förändra mig o bli sötare! Men,vägen dit e lång o jag har det jobbigt på annat plan oxå så de får ta så lång tid det tar.. Alla egobilder jag lägger ut är mitt försök till att se vart jag e söt o hur jag ser, typ bli kär i mig själv så jag får ett självförtroende.. Nog om detta nu!

Dagen har varit super, bara omgett mig med människor som får mig på underbart humör! Precis så man ska göra, med positiva människor omkring sig mår man attans så mycket bättre! Ni vet vilka ni e! <3 Nu ska jag slänga mig på soffan o titta på tv o käka vindruvor..

På återseende alla mina läsare.. =)

Har haft några jobbiga dagar men jag reser mig igen.. Helgen har både varit underbar men även jobbig.. Varför tänker jag ente berätta,jag håller de inom mej.. Jag orkar ente alltid vara glad o trevlig, ibland slår de bakut o jag blir arg för en skit sak o skäller ut oskyldiga vänner,jag ber om ursäkt för de.. Ni ska ente behöva lida för mitt liv e skit..Jag har dock ente varit ärlig till mina vänner heller om hur de egentligen är... Men just nu orkar jag ente berätta.. En kram hade gjort så mycke, ni vet en sån där lång varm kram av nån.. Men icke..

Idag har varit en ny dag på jobb,körde en egen runda.. De gick väl okej,det kändes som att de tog hundra år o köra rundan,jämnfört med i onsdags o itorsdags iaf när jag hade kollegan med.. Men hellre att de tar för lång tid o allt blir rätt än att jag rör ihop allt.. Jag har gjort så gott jag kunnat idag.. Har dessutom en huvudvärk som gjort att jag besökte porslinsbussen,vilket jag aldrig nånsin gjort förr pga huvudvärk.. Nu ska jag försöka få i mig en macka sen blir de sängen..

Hoppas ni har de bättre än mig ikv.. Eller såklart ni har,ni e ju mycket bättre än mig..

Sen har jag gjort 7 nätter, inte på rad men sen förra söndagen.. Ärligt så trivs jag med natt, tänk sen i sommar så kan man köra hem o byta om o sen direkt ner till stranden o sova där.. Man kan vara med på alla roliga saker som händer på kvällarna t.ex gå på marknader, grilla med ens fina vänner o mycket mer.. =) Jag hoppas snart att de kommer bli mycket jobb för mig,jag mår attans så mycket bättre när jag jobbar.. Just nu har jag jätte många tankar jag bråttas med i huvudet, merän de jag tog tag ihelgen med.. Händer de som e på väg så kommer jag krascha ordentligt o jag vet en till som kommer göra de.. =(

Jag uppskattar att Katta finns i mitt liv för hon är min största livlina,hon finns där närsom,lyssnar o man kan bolla alla sorters tankar med henne.. Jag hade verkligen inte klarat mig utan henne, 13 år av en underbar vänskap.. O de kommer bli många år till,inget kan skilja oss åt.. Jag kan inte beskriva hur glad o tacksam jag är över att få ha Dig,din man o dina barn i mitt liv.. Älskar Dej..   

Jag uppskattar att Thilda finns i mitt liv,jag trodde aldrig jag skulle få ha en sån fin person som dej som min vän.. Du e en sån otroligt fin vän att jag förmodligen aldrig heller hade klarat mig utan Dej.. Vill aldrig mista Dej..  

Uppdaterar om fler fina vänner i nästa inlägg.. Alla har vi mycket att tänka på men om man märker en vän behöver prata så lyssnar man väl? Eller har jag fel där igen? Tårarna sitter långt ute idag men jag stänger allt inom mig o går o lägger mig istället.. Men min stubin e väldans så kort idag..

Nu en dusch sen sängen.. God Natt!  

  Alltid tillsammans.. <3